Tritone #113 (1959)
Ägare: Sören Strömberg
Sören köpte båten 2005 av föregående ägaren Stenberg på Lidingö. Båten var i fungerande skick, men i behov av renovering för att bli i toppskick.

Båten är byggd redan 1959 vilket innebär att den har många intressanta detaljer som senare båtar saknar. Bl.a. så är friborden “plankade” på traditionellt sätt.

Motorbestyckningen är också häftig; Original dubbla 5,9 liters sidventilsexor (Chris Craft MCL) med el-hydrauliskt styrda backslag. Denna typ av växelstyrning användes bara en kort period eftersom båtarna blev svårmanövererade. Det tar nämligen 1-3 sek. innan något händer när man växlar…


Sörens avsikt var att renovera båten hos Johansson & Son Båtbyggeri AB i Holmsund, men det tog 1,5 år innan de hade tid att ta sig an båten…

Före transporten till Holmsund rensade Sören båten på det mesta, som motorer, axlar, beslag och inredning. Byte av botten var ett av målen, så väl på plats hos varvet vändes båten och botten demonterades. Spant och kölstock visade sig vara i gott skick utan röta. Som ni ser på bilderna sker renoveringen i princip strikt efter originalets utförande. Ingen glasfiber här inte!

Några veckor senare åker Sören upp till Umeå för att kolla båten efter att den vänts på rätt köl igen. Så här skriver Sören om besöket:

Botten är på plats och består av Bruynzeel* laminat 12mm och föröver 2 x 6mm som skruvats med rostfria skruv Därefter epoxibehadlades hela botten 2 gånger och tätades med Sikaflex 291 Rostfria lister tillverkades i Umeå och skruvades på plats och vidare följde spackling + målning med International perfection.(matsalsgolv).

Axel + rodergenomföringar har jag renoverat samt bytt ut gummilagren (beställda från Capella Marin) i stödbockarna. Därefter återmonterat desamma.

För tillfället så limmas och lagas alla sprickor i bordläggningen, och under sprutlisterna i aktern limmas även förstärkningsbitar på insidorna, så förhoppningsvis så klarar man sig lite bättre från sprickor i framtiden. Friborden kommer jag inte att renskrapa då grabbarna anser att det är så pass tunt att pluggarna kan behöva bytas om de börja lossna (kostsamt) och det kan vara bra att ha den möjligheten kvar vid något senare tillfälle.

Ser för övrigt ganska bra ut med bara några svarta märken efter tidigare nummermärkning på sidorna akteröver. Möjligen försöker vi ta material under vattenlinjen till pluggar och färga in dessa.

Invändigt är underredet till sofforna och durkarnas fixat och bitarna med torröta är utbytta. Hela insidan på båten är också målad.

Med båten väl tillbaka i Stockholmstrakten började Sören söka efter en lackerare som kunde åta sig jobbet att spruta de sista varven med en 2-komponent lack på båten:

Bakgrunden till hela problemet är att Sören valt att lacka båten med 2-komp polyuretanlack. Det är samma typ av lack som jag och Per (m.fl.) använt vid lackning av våra fanerade båtar från senare år. En sådan lack har många goda egenskaper som hårhet, polerbarhet och inte minst mycket gptt UV-skydd.

Nackdelar finns dock, och en av dessa är att det inte går att penselmåla till absolut jämn och blank Rivafinish. Bygga lager med pensel och rulle går alldeles utmärkt, vilket Sören också gjort, men det där allra sista som ger en absolut spegeblank yta med riktigt djup, det kräver sprutlackning!

Eder webredaktör byggde en egen “fuskhall” med presseningar, vilket resulterade i 50 timmar polering för att få upp slutglansen, och Per fick tag på en billackare som lyckades lägga en bra lack i en sprutbox för personbilar. Enda kruxet var att lackningen fick ske med öppna boxdörrar eftersom båten inte fick plats!

Sören, som är en rackarns noggrann kille, nöjde sig inte med såna lösningar. En riktig sprutbox som rymmer en dubbelmotorig Riva var vad som gällde! -Och till slut, när året också var nästan till ända, lyckades han leta upp Arne Stagnell Steen (www.lackeringsab.se) i Norsborg som var intresserade att hjälpa till. Arnes företag Lackerings AB har en box som tar lastbilar vilket automatiskt också kvalificerar boxen för större Rivor!

Den 14 december bar det så iväg på inhyrt lastbilsflak till lackboxen. Dessförinnan hade Sören själv slipat båten till absolut sidenmatt och jämn yta. Väl på plats tog jobbet bara några dagar, men Sören blev 36 lax fattigare, inkl transport, men då ingick i alla fall lacken, som lades på i 3 lager. Ca 5-7 liter skall ha gått åt enligt Sören.

Den lack som användes var en 2-komp billack från Standox med mjukgörare i för att följa träets rörelser lite bättre. Rent principiellt gör mjukgörare lacken något mindre blank, men det kan man knappast påstå syns på Sörens bilder, eller hur? Eder webredaktör är i alla fall impad! Sören låter också meddela att han med varm hand törs rekommendera Arnes lackverkstad för andra hugade Rivaägare.

Nu återstår bara det roliga för Sören; -Att återmontera alla beslag, motorer, inredning ruta mm mm som gör båten komplett igen. Ett litet problem, som jag tidigare skrivit om, är ju elsystemet som Holmsundspojkarna glatt bara kapade med en avbitare! Men Sören låter meddela att detta skall gå “geschwint” med hjälp av alla bilder han som tur tog före renoveringsstarten…

2009 kunde Sören presentera en båt i mint condition. Ett problem återstod dock: De gamla originalmotorerna (Chris-Craft MCL 6-cyl sidventil) med Chris-o-matic elektriska backslag var allt annat än lättmanövererade. Från det att man slog fram, back eller neutral fick man snällt vänta några sekunder innan ordern utfördes! Varje tilläggning blev ett spännande äventyr…

Så vintern 2011-2012 var det dags för ett motor- och backslagsbyte. De gamla konserverades givetvis enligt konstens alla regler för ev. frantida bruk. Så här skriver Sören själv:

Här kommer en liten sammanfattning om vinterns motorbyte i Patrizia. 2 st Crusader 350. kpl. (L.F och R.H)med backslag och sötvattenkylning beställdes från Nuwave Marine wholesale boat parts och landade I Sollentuna efter 1 månad, totalkostnad inkl. moms och tull och frakt blev 80.000kr/maskin.

Inför motorbytet behövdes en förstärkning och breddning av motorbäddarna. Batterierna flyttades fram under baksätet och nya kablar och kabelskor pressades.

Nya axlar och flänsar tillverkades på mitt eget företag. (Micromatic). Axelgenomföringar med simmeringar från Capella Marin, modifierades med de gamla fettkopparna, axelmaterial beställdes genom Capella Marin, (1 1/8”)

Tillverkning av avgaskrökar, ingående detaljer beställdes hos Sweflow AB, Sollentuna, trådgnistades och svetsades ihop.

Växlingsvajrar och fästen för att använda de gamla reglagen för gas och backslag tillverkades på Micromatic.

Nya kabelstammar beställdes tillsammans med motorerna och monterades. Båten är idag konverterad till 12 volt.

Varvräknarna, tidigare mekaniska, byggdes om av Jige instrument i Leksand. Tobbe hade som tur screen-tryckta varvräknarglas till 5000 rpm som monterades i de gamla vravräknarna.

Modifiering är gjord så att det går att montera tillbaka de gamla motorpaketen om någon så önskar i framtiden, (dock behövs mekaniska varvräknare).

Lyftpunkterna behövde ej flyttas i båten om man lossar ett fäste för ”glykolburken” på styrbords motor före lyft. Balansen vid lyftet blev perfekt med 120 liter bensin i varje tank!