Members only

Återigen höst och vinter, men faktiskt en del har hänt sedan Maj även om man själv ibland hoppats på att komma lite längre. Tur är dock att man inte satt upp någon tidplan utan man blir klar när man blir klar. Allt måste kännas rätt och man måste vara sugen på att gå ner i garaget.

Båda skrovsidorna är klara med 2 lager 2,5 mm mahogny faner och saknar nu ”bara” de 6-7 mm tjocka längsgående planken som skall beställas i full längd från Tjörn. Har dock i dagarna upptänkt att de mallar som jag gjorde tidigare troligen är lite för veka så det behöver göras om. Vill dock lägga botten först, ett arbete som precis är startat.

Men först vill jag återkomma till träslagen Riva mest troligast använt och i så fall var. Har forskat lite mer och läst på mig i diverse Riva artiklar och annan vetenskap. Dock fortfarande lite inte helt säker på om allt är helt rätt så kom gärna med kommentarer då er kunskap troligen överstiger min.

Men under 1950-talet använde Riva sig av Spanish Cedar, Sipo, Philippine mahogny och den exklusiva ” Grand Bassam”. ”Grand Bassam” är ofta omnämnd i historisk Riva litteratur, men vad är det? Definitivt inte Meliaceae(Mahogny) utan istället en region längs Elfenbenskusten i Västafrika. Troligt är ”Grand Bassam” i själva verket ett handelsnamn för Khaya ivorensis som skeppades från Elfenbenskusten och Kongo. Alltså helt enkelt Khaya mahogny som är en av de vanligare sortens mahogny man kan köpa över disk i det flesta trävaruaffärer. Khaya mahogny med sin lite ljusare lätt rosa-gula färg är det Riva använder för sina däck för att få fram den just den där ljusare färgen. Till skillnad från Sipo som är har den mer typiska lite mörkar djupare tonen och som används till skrovsidorna. Philippine mahogny eller Meranti som idag är den mer vanliga benämningen och finns att köpa vanligast i form a plywood. Trolig gissning är att man kan använt Meranti för botten och även balkar. Återstår gör Spanish Cedar. Lite svårare att veta och inte helt enkelt att får fram info om. Antingen är det helt enkelt Cedar trä från Spanien eller så är det som någon sa, ett arbetsnamn inom Riva för just all typ av Mahogny.

Nedan kommer i alla fall lite bilder på den senaste framfarten. Först lite skrovsidor med färdigställt lager 1 som är längsgående.

Nästa del är andra lagret med 2,5 mm mahogny faner som har diagonallimmats

Sidorna är nu klara för den slutgiltiga plankningen i hel längder. Först vill jag dock lägga botten som kommer bli i 3 lager, 4 mm björkplywood. Allt limmat och slutligen skruvat. Här är lite bilder på hur de första bitarna passas in, innan limning.

Hösten och våren har varit mycket annat att stå i, med bland annat båtmässa i Göteborg. Det har gjort att min renovering gått lite mer på sparlåga men ändå framåt. Det är tur att man inte har någon tidplan utan Rita får ta den tid den hon behöver och hon blir klar när hon blir klar. Fördelen är dock att man får tid att fundera, undersöka och klura på hur man vill lösa olika delar i renoveringen för att båten skall bli så bra renoverad såsom man själv vill ha det.

Sedan sist har däcket fixerats mot spanten. Lite klurigt at få till då man inte vill plocka loss hela däcket på en gång utan att man varsamt fått plocka, öppna upp varje spant mot däcket och fixera det igen med nya inlägg. Kan bara hoppas på att de nya inläggen blir bra nog så däcket håller till skrovet i några år till.

Stringers – ja, de gamla Stringers som satt i båten vara av varierande träslag. Några få i mahogny men en del, som enligt Per Wadström fått fram via våra kollegor i Italien, kallas för ”Spanish cedar (cedrella in Italian)”. Det skall enligt källan där nere vara ett annat namn för mahogny från Afrika och Philippines. Dock har jag mina tvivel om detta verkligen var mahogny som använts. Tror dock att kan vara Ceder trä eller kanske även Cypress som kan ha använts. Alltså för mig inget vidare material utan efter lite funderande så kom jag fram har inget bättre använts bör helt enkelt vanligt furu kunna användas. Köpte några löpmeter av bra kvalitet som jag kapade och hyvlade till rätt dimension. Rätt eller fel, men blev rätt nöjd med resultatet ändå.

Bordläggning – Efter att stringers kom plats var det dags för bordläggningen. Tanken är att lägga 2 lager men 2,5 mm mahogny kryssfanerat samt en 6mm bordläggningsplank i full-längd utanpå det. 2.5 mm mahogny faner fick jag tag på redan förra våren och låg och väntade. Under våren/sommaren kommer en beställning göras av bordläggningen. Mahogny i full-längd går att få tag på hos Abrehamsson i Varekil, Orust. Sen behöver jag hjälp men att klyva och hyvla planken. Något jag tidigare fått hjälp med av Mathias Strömberg. Hoppas han kan hjälpa mig igen.

Att lägga den första faneren i längsled trodde jag skulle var ganska enkelt men tyvärr som vanligt krävde det en hel del passande med att såga hyvla och passa in igen. Nu har jag dock klurat ut hur jag behöver göra så andra sidan kommer kunna gå betydligt fortare. All faner limmas och klamras med 8-10 mm rostfri klammer. Tur man har den bra klammerpistol av god kvalitet för många klammer blir det.

Sen köpet av Olles Ariston #154 förra hösten har en hel del hänt.

Grundtanken var att ”bara” byta botten och däck och behålla skrovsidorna. Men efter mycket vedermödor och testande med att fälla in nytt trä i de sprickor bordläggningen fått genom åren har fått mig att inse att de inte går att rädda. Planken är skadade och dessutom nerslipade efter troligt flera om lackeringar att de helt enkelt är för svaga och inte binder med spant och stringer på ett gott sätt. Lika bra att byta dessa också.

Så hur göra jag då? Jo, först vill man ha samma bord som innan så varför inte malla av de gamla först?

Sådär, fel sida upp, den gamla botten ramlade i princip av. Inser då att bottenstock och spant inte håller samman, så skrovsidorna får sitta kvar till dess att strukturen i botten är stabiliserad. Egentligen inte så förvånande trots allt. Precis som vanligt med vacker Italiensk design, vacker på utsidan men titta inte inunder.

Först behöver aktern bindas till botten med nya inlägg och knän. Med de knän (Skrovhörnen) som saknades så bör sprickor i aktern kunna undvikas. Nya knän för varje spant till skrovsidorna. Och en bottenstock som hänger löst mot varje spant är åtgärdade.

Snören funkar fint för ”lina” och ”tura” in botten. Några shims och lite hyvlande så är botten rak.

Nu är hon stum nog så att skrovsidorna kan plockas bort.

Sådär, inte bara bordläggningen försvann utan även stringers. Som förväntat, spanten håller inte samman med däck så det blir nästa moment. Fortsättning följer…..